onsdag 20 juni 2012

Landstingsfullmäktige 19 juni 2012

Anförande 2012-06-19 Budgetdebatt Lennart Värmby (V)

Folkvalda ledamöter och gott folk! Och alla ni som kommer att få följa landstingets debatter i höst via direktsänd TV!

I Kronoberg lever vi mer, vi lever bättre och vi lever längre!

Det är vänsterns motto för hälso- och sjukvården 2013 och framåt.

Men eftersom vi är radikalt och progressivt konservativa har vi som tidigare år  som sammanfattande devis på vårt budgetförslag ”Trygg och tillgänglig vård med folkhälsan i centrum”. Vi håller fast vid en av arbetarrörelsens grundläggande värderingar – som är en av skiljelinjerna mellan höger och vänster – den stavas solidaritet!

Det är klart och tydligt att ett samhälle med alltför stora klyftor, alltför långt mellan de mest besuttna och de med lägst standard ger som resultat orättfärdiga villkor för hälsa och vård. Detta vet vi och då borde vi också agera för att motverka de villkor som ger denna obalans!

Det betyder i klartext att vi tillsammans ska se till att ge en god start för alla barn och unga – stöd för de med särskilda behov, möjligheter att utbilda sig och kunna arbeta och utveckla sig; ett samhälle som är tillgängligt, öppet, tolerant, dynamiskt och som ser till att bygga på en teknik och företagsamhet som klarar balansen med miljö och natur.

Några exempel på hur vår budget speglar detta:

·      Social investeringsfond. Landstinget har all anledning att ta initiativ, ansvar och ledningen i ett länsövergripande bygge av sociala investeringar. Tillsammans med våra 8 kommuner kan vi förändra och förbättra villkoren för de alltför många, som nu på grund av social status, låg utbildning, arbetslöshet, utanförskap, segregation och växande klassklyftor lever med ohälsa, otrygghet och klart kortare liv. Alla dessa människor har rätt till goda livsvillkor för att leva mer, leva bättre och leva längre! Som start 1 miljon för att komma igång.

·      Plan för arbetsplatser för människor med funktionshinder är beslutat. Vi anslår 1 miljon kronor. En satsning för att ge alla arbete och landstinget goda medarbetare.

·      Samverkan med Linnéuniversitetet 10 miljoner och målet är att få ett universitetssjukhus. Det behövs mer evidens och forskning för att forma en effektiv, solidarisk och hållbar vård, omsorg och utveckling! 

Om IKEA och Kamprad kan satsa drygt 1 miljard på vårt universitet, så måste vi visa vilja och förmåga att utveckla forskning och utbildning i Småland.

·      Social ekonomi och socialt företagande hör samman med folkhälsoarbetet och investeringsfonden. Att utveckla fler företag och verksamheter, som inte i första hand jagar vinster - det sköter rikskapitalisterna om och helst då utan att betala tyngande skatter. Nej, vi vill ha företag som satsar på att ge plats och meningsfulla arbetstillfällen för de som av olika anledningar inte platsar på en arbetsmarknad som enbart frågar efter de med 110 procents arbetsförmåga.


·      Jämlik vård – där satsar vi på bidrag till glasögon till 18 år med 4 miljoner. Vi har också lagt en motion om att se över detta med hjälpmedel. Vi behöver bygga upp en gemensam sådan verksamhet med kommunerna. Samtidigt ska regler och avgifter ses över. Allt med målsättningen – inte att dra ner på skattefinansierade kostnader – utan tvärtom ge fler möjlighet att leva med funktionshinder och ändå kunna delta i ett samhälle som är tillgängligt. Tillgängligt också för den som inte har VISA-kort med obegränsad kredit!

·      Jämlik vård – där satsar vi också på att återställa ett försämrat högkostnadsskydd. Ett borgerligt styrt landsting Kronoberg tycker att mångsjuka äldre och människor med svag hälsa ska betala mer. I Kronoberg ska mormor i år betala in 3 miljoner mer och 2013 tar moderatstyrda landstinget här 6 miljoner från i huvudsak redan fattiga pensionärer. Mormor borde ha en pension, så att hon har råd att betala. Det har hon inte. Med två futtiga ören i höjd skatt för oss alla vore hennes situation något bättre! Solidaritet kallas det!

·      Klimatresor är också jämlik vård. Sedan kraven skärptes och vårdsökande hänvisades till vård på hemmaplan har vi träffat och lyssnat på människor med reumatiska sjukdomar, med psoriasis och andra. Vi har tagit till oss deras erfarenheter och anser att vi ska ha ett generösare regelsystem. Klimatresor är bra och ger ett gott resultat. De är investeringar, som ger mervärde för patienterna och fler som kan arbeta mer och längre. Se det som ett bidrag inte bara till folkhälsa och vård utan till arbetslinjen.

·      Vårdval Kronoberg måste utvecklas. För drygt ett år sedan ändrades spelreglerna för den ekonomiska ersättningen till vårdcentralerna. Det var ett framsteg att det nu bygger på vårdtyngden och den socioekonomiska situationen. Men det räcker inte! Vi vill förändra ersättningen till 80 procent vårdtyngd och 20 procent socioekonomi. Se det som ett led i en hälso- och sjukvård som tar spjärn mot ökade klassklyftor och social orätt! Solidaritet kallar vi det!
Ni inom alliansen driver på för privatiseringar. I tron att konkurrens ska främja kvaliteteten i vården. Men om det är så måste landstinget, som är en part i denna konkurrens, rimligen satsa för att bli och vara bäst. I förra årets budget strök ni ner tjänstemannaförslagets suveräna formulering:
”När kronobergarna behöver uppsöka hälso- och sjukvården är landstingets hälsocentraler det naturliga förstahandsvalet.”
Varför strök ni? Ni tycks enligt dagens debattinlägg i Smålandsposten hälsa med glädje att de privata konkurrenterna tar över vårdcentralerna.

Som det nu är föreslår vi att landstinget Kronobergs vårdcentraler får en egen organisation med en styrelse. Uppdraget är klart och tydligt: utveckla en första linjens vård med första klassens kvalitet!
Det är viktigt inte bara för medborgarna här, utan också för att vi får en gränsöverskridande listning, om inte nu så om och när vi blir en del av en större region. Då ska Vårdval Kronoberg och våra vårdcentraler vara det naturliga valet och stå modell för en modern vård.
·      I vårt Vårdval Plus lyfter vi reahabilteringen och säger nej till privatisering.

Några noteringar utöver vad jag redan sagt:

Viktigt i det fortsatta arbetet är den Folkhälsopolicy som nu arbetas fram för Kronobergs län. Vi har ett bra underlag i den kartläggning som gjordes av folkhälsoarbetet i länet 2010.

Lägst nettokostnad per invånare säger alliansen. God hushållning säger vi!

En köfri sjukvård säger ni. Vi säger att realistiskt och vettigt är ett väl fungerande kösystem!

En liten fadäs noterar jag i majoritetens budget sidan 3. Trots att vi i en votering i landstingsstyrelsen tog bort ordet kund, så har ni kopierat in samma formulering som i förra årets ruta om God vård. Patient/kundorientering står. Kan betraktas som ett redaktionellt misstag. Eller?

I fredags var det äntligen dags. Sven Ljungbergsmuséet blev officiellt vårt gemensamma regionala bildkonstmuséum. Solen lyste över den glada församling som deltog. Vi har i vår budget lagt på 250 000 utöver de 250 000 som majoriteten anser vara nog.

Ekonomin och det långsiktiga arbetet med en ekonomi i balans slutligen.

Revisorerna skrev i sin granskningsrapport om 2011:

”Sammantaget gör styrelsen i sin årsredovisning en, enligt vår mening, mycket tydlig redovisning av nuvarande förhållande men säger samtidigt mycket lite om hur man skall kunna säkerställa fullmäktiges resultatmål även under innevarande och närmast kommande år.”

Årets senaste ekonominrapport visar på ett sammantaget underskott på drygt 50 miljoner. I budget för 2013 och framåt är inskrivet sparbeting på 45 miljoner och 2014 och 2015 drygt 77 miljoner. Eftersom en del av sparbetinget förra året och i år inte verkar vara realistiskt, så ger det underlag för minimum skattehöjning på 20 öre för att klara den borgerliga budgeten.

För vår del med den bestämda uppfattningen att ge utrymme för alla människors rätt till och möjlighet att få god vård och att offensivt satsa på regional utveckling och sociala investeringar är det snarare dags för en höjning med 40 – 50 öre.

Men det finns ett halmstrå. Den kommunala skatteutjämning som det moderatledda finansdepartementet vägrar ta fram, skulle ge landstinget Kronoberg 60 miljoner, som verkligen behövs.

Jag säger som de flesta säkert känner: hellre skatteutjämning än sänkt krogmoms! Men det är en fråga om prioriteringar.

Vi prioriterar för skola, utbildning, hälsa och vård samt nödvändiga satsningar på infrastruktur. Vi behöver tåg som går på räls, vi behöver en skola som utbildar alla, vi behöver bredband i hela Sverige och inte minst en grundlig, snabb och nödvändig miljö- och energiomställning. Vi kan inte fortsätta att plundra vår planet och leva som om vi inte ser, hör och känner att vi är på väg mot vägs ände.

Allra sist: I förslag till beslut står det

Att landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att ta fram verksamhetsplaner samt fördela och fastställa driftbudgetram per centrum.

Det stämmer illa med den nya delegationsordning vi antog för ett halvår sedan. Det är landstingsstyrelsen som beslutar om verksamhetsplan och fastställer driftbudgetram per centrum. 

Oavsett beslut om vilken budget som ska gälla måste fullmäktige korrigera denna traditionella skrivning och följa gällande delegationsordning.

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

måndag 18 juni 2012

Alliansen i landstinget väljer bort fungerande vård

(Publicerad i Smålandsposten 18.5 2012)

Alliansen i landstinget väljer bort fungerande vård


Det gjorde mig illa till mods vid landstingsfullmäktigemötet 24 april att höra landstingsstyrelsens ordförande Suzanne Frank leende argumentera mot klimatvård med orden "Alla mår bättre av sol".
Ett nonchalant yttrrande till varför reumatiker och psoriasisdrabbade mår bättre av klimatvårdresor. Hon tillade att man ska kräva vetenskapliga grunder för de insatser som görs, vilket hon hävdade inte finns för Klimatvårdresor.

På fullmäktige togs också upp att allianspartierna vill att Kultur på receptet ska prövas. Det är inget jag är emot, men det är inget som är utvärderat efter några vetenskapliga grunder än. En eventuell effekt blir en gissning, vilket gör borgarna inkonsekventa.

Vad det gäller Klimatvård, det vill säga sjukvård i varmare klimat, så finns bevis för att de hjälper många.

Docent Agneta Ståhle på Karolinska Institutet visar i en undersökning att patienterna visar upp förbättringar som kvarstår ett år efter klimatvården och att det inte beror på typen av sjukdom. Den är dessutom kostnadseffektivt.

En del av vinsten med klimatvård är att deltagarna är bortresta och kan koncentrera sig på hård rehabilitering, i form av gruppträning, individuell träning, daglig fysisk aktivitet, individualiserad sjukgymnastik och utbildning i sin sjukdom.

Patienterna blir mer smärtfria, huden blir utläkt och man blir rörligare när inflammationen dämpas.
Amra Osmacevic, överläkare och forskare på hudkliniken på Sahlgrenska, gjorde en undersökning som dessutom visade på att inte bara psoriasis blev bättre, utan även att nivån av D-vitamin, blodsocker, blodfetter förbättrades och bentätheten ökade. Det är viktigt för patienter som behandlas med kortison under långa perioder, som riskerar ge dem benskörhet.

Psoriasiseffekten av tre veckors klimatvård kan jämföras med 3 månaders UVB-ljusbehandling i Sverige.

En annan undersökning jämförde MS-patienter som fick behandling i Norge på norra europas främsta anläggning för MS-sjuka, respektive Teneriffa på en anläggning inriktad på klimatssjukvård. Resultaten visade tydligt att den största förbättringen uppnåddes på Teneriffa.

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för Psoriasis har ändrats nyligen och säger emot alliansens stopp för klimatvård i Kronobergs landsting:

"Klimatvård kan ordineras som supplement till annan behandling
hos patienter med medelsvår till svår och/eller behandlingsresistent
sjukdom. Även psykosociala förhållanden bör vägas in. ... Målsättningen med behandlingen är högsta möjliga livskvalitet för patienter med psoriasis genomatt läka ut huden och så att en långvarig förbättring ska uppnås."

Eller för att citera det moderaten Patrik Stenvard i landstinget Gävleborg, som är av en annan åsikt än moderaterna här:

"En förebyggande hälso- och sjukvård är inte bara viktigt för enskilda patienter utan också viktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Klimatvården är en del i detta och syftar till en aktiv rehabilitering i ett varmt klimat. För människor med kroniska sjukdomar är det ett sätt att komma ifrån vardagen, genomgå ett rehabiliteringsprogram och fokusera på sin sjukdom. Det varma klimatet i kombination med en aktiv rehabilitering ger positiva effekter såsom förbättrad aktivitetsförmåga, ökat välbefinnande och minskad värk."

Ett exempel är kvinnan som flyttat hit från ett landsting där man har klimatvårdresor och som påpekar för Patientnämnden att det inte kan betraktas som lika vård när hon inte får det här. Henne påverkar det så att hon inte kan jobba, som hon kunnat tidigare efter klimatvård.

Hennes exempel är ett bevis på att den drabbade individen och samhället förlorar på ett totalstopp klimatvårdresor.

Det finns vissa biologiska läkemedel som kan hjälpa. Men dels är det mycket dyra mediciner och får man fler och svårare biverkningar.

Det är dags för landstinget i Kronoberg att ändra sin inställning till vad som är bästa möjliga vård och tillåta klimatvårdresor igen.

Jerker Nilsson Vänsterpartiet Kronobergs landstingsgrupp
ersättare i landstingsfullmäktige



Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!