lördag 3 juli 2010

Behov viktigare än vinst

Behov är viktigare än vinst så poängterade jag hur viktigt det är med grundläggande trygghet från samhället för de grupper som inte klarar sig utan hjälp.

Därför är det skönt och känns tryggt att de rödgröna lovar mer till den typen av satsningar.

Jag ser naturligtvis att många svarar emot, men seriöst, hur kan man vara emot satsningar på mindre barngrupper i förskola och skola? Det påverkar barnens utveckling betydligt mer än aldrig så tidiga och många betyg. På vilket sätt är lägre skatter mer motiverat än bättre förutsättningar för barnen?

Mer media exp hd hd dag exp svd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Behov är viktigare än vinst





Jag skrev nyss om overklighetens parti kristdemokraterna och om hur de är oempatiska och precis som moderaterna och resten av allianspolitiken.

Det finns betydligt fler exempel på vilken elak och sjuk politik som förs tvärtemot de behov som finns hos människor.

I Göteborg larmar 23 psykologer om stress hos barn vid förskolor och skolor eftersom de ser en skola i kris.

Tyvärr finns den krisen och stressen inte bara i Göteborg, utan på många ställen, som en konsekvens av alla nerdragningar.

Regeringen säger sig vilja använda sig av en statlig utredning och införa en "Lex Sarah"-lag för skolorna och förskolorna.

Det är direkt märkligt att man väljer att skjuta över ansvaret på de anställda, som redan är för få för att kunna hantera jobbiga situationer. Varför inte öka antalet anställda per elev mer radikalt än vad som är en minimigräns för att klara av undervisningen och hanteringen av verksamheten?

Svaret är naturligtvis, precis som när det gäller hur man skär ner på assistenterna åt handikappade, som jag nämnde tidigare, att det enbart handlar om att få ner skatterna, något som gynnar de som kan betala sig till mer vård och hjälp, om de skulle behöva det.

Utförsäljningar till lägstbjudande har alltid konsekvenser.

Det påstås hela tiden att det gynnar företagandet och hur många som får jobb. Konstigt nog att det inte kommer igen med mer skatteintäkter så vi slipper dra ner på nödvändigt verksamhet...

Behov borde vara viktigare än vinst när det gäller skolor, sjukvård och annan omsorgsverksamhet. Så är det inte längre i Sverige.

Det är möjligt att det stämmer att avdragen är den nya arbetarrörelsen, men det passar bättre att kalla det för den nya vinströrelsen, eftersom några få grupper av företag plötsligt kan göra mer vinst på bekostnad av skattepengar.

Nu börjar för övrigt almedalsveckan på Gotland och vi kommer att få höra många mer tal, del allra flesta välplanerade. Men hur många kommer på allvar att bry sig om de som mest behöver det, istället för om de som behöver omsorgen och satsningarna?

De kommer bara bli från de rödgröna talarna, med vänsterpartiets i spetsen.

Mer media svd hd dn exp

Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Overklighetens parti

Jag skrev om oempatiskt tänkande från kristdemokraterna igår och konstaterar igen, via sydsvenskans ledarblogg, att ett parti som försöker saluföra sig som de som förstår sig på verklighetens folk inte alls förstår något, när de driver frågan att få höja vårdnadsbidraget från 3 000 kr per månad till 6 000 kronor.

Med tanke på hur få som valt att utnyttja det, och med tanke på den arbetslinje som alliansen driver som går i motsatt riktning mot att vara hemma med bidrag, så undrar jag exakt vilken verklighetens folk man syftar på?

Då behöver man inte ens nämna motståndet mot homosexuella, som går totalt emot gemene mans åsikt. Redan 2004 var en majoritet för kyrkliga homoäktenskap och kd har med andra ord inte förstått vad verklighetens folk vill... Tur att några kan be om ursäkt..

Varför inte gå mer emot regeringen vad det gäller avvisningar till Irak för att visa fram sin påstått humana sida i politiken? Det är inte bara i USA man utvisar kristna till Irak.

Mer media svd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Det är klart...

Jag läser Göran Skyttes krönika Ett finger som tack för livet och förvånas stort av att jag i princip håller med honom. Har det någonsin hänt att jag håller med en högerkonservativ person om något överhuvudtaget?

Men ja, jag instämmer, på många sätt så har det här landet i högre grad blivit ett land där man gärna gnäller men sällan gör något åt orsaken till gnället. Tänk så ofta det egentligen räcker med att säga ifrån att man tycker att något är fel, istället för att vänta så länge som möjligt, så allt istället blir mycket större och svårare...

Fast å andra sidan, kan man inte se just någon som ger fingret åt någon annan som någon som faktiskt säger ifrån?


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Hur tänkte du?

Hur tänkte du nu Calle Bildt?

Är det så många som blir skrämda av hot via det gamla dammiga kommunistspöket, som Bildt försökte skrämma oss med igår?

Jag är mer rädd för hur en av de personer som sitter på en av toppministerposterna, Bildt själv i form av utrikesminister, är misstänkt för betydligt värre saker än vad vänsterpartiet eller Lars Ohly någonsin misstänkts för.

Från ett spöke till ett annat, så blir jag mer skrämd av de som nyligen varit inblandade i att tjäna pengar på mord och vapen.

Utrikesminstern och hans inblandning i Lundin Oil skrev jag om för ett litet tag sen och det lär inte vara sista gången varken jag eller media uppmärksamma den märkliga och mycket olyckliga sammanblandningen mellan landets utrikespolitik, stora inkomster och diktaturers blod- och penningtörst.

Mer media skd nsk


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

fredag 2 juli 2010

Apropå oempatiskt tänkande...

Apropå oempatiskt tänkande, som jag skrev om i morse när jag skrev om kristdemokraterna och Göran Hägglund...

Moderaten Katarina Brännström skriver för några dagar sen ett blogginlägg om vem som är fattig i Sverige, som leder till debatt på Smålandsposten.

Hon påstår bland annat att alla kan äta sig mätta och ha tak över huvudet i Sverige, men att det finns de som inte har möjligheten efter egen förskyllan.

I sista stycket skriver hon även om hemlösa människor och hur en bostad är grunden för all annan trygghet.

Jag skulle vilja revidera det där sista med att en inkomst, oavsett varifrån den kommer, som faktiskt går att betala både bostad och leverne med, är grunden för all annan trygghet.

All fattigdom är knappast på grund av egna orsaker, och om man exempelvis är en missbrukare med en dålig uppväxt så går det att ställa sig frågan vilka som är orsaken till det?

Visst är man alltid skyldig till den alkohol eller narkotika man väljer att ta.

Men det finns definitivt skuld även hos föräldrarna som inte skötte barnets uppväxt, det finns skuld hos skolan och samhället som inte fångade upp barnet, det finns skuld hos den som gör och säljer drogerna som gör personen ifråga beroende och det finns skuld hos dem som inte skapar ett samhälle som kan ge missbrukaren hjälp att bli fri.

Med fortsatta moderata skattesänkningar så kommer all den hjälpen att fortsätta bli mindre och mindre...

Jag skrev för några dagar sen att socialbidragstagarna ökar i 84,5% av landets kommuner. Det är ett bevis om något på att antalet fattiga i Sverige verkligen ökar under alliansregeringen och inte att de minskar, som Brännström försöker få oss att tro.

Brännström försöker i ett senare inlägg att bortförklara vad hon sa tidigare, men hon glömmer fortfarande bort de sakerna jag säger ovan.

Mer media smp smp smp smp 


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Oempatiskt tänkande från kristdemokraterna

Jag skrev igår om Ett inte helt ointressant förslag, apropå att Hägglund och Kd tyckte att man ska bestraffa exempelvis försäkringskassan, om de inte uppfyller sina krav de har från myndigheterna. Min lösning var att även bestraffa politikerna, som Göran Hägglund själv som är minister och har socialdepartementet att sköta, när myndigheterna inte får regler och pengar nog för att kunna utföra sina uppdrag.

En annan sak som kommer tydligt på skam är försäkringskassans regler, som även om de inte ändrats rent praktiskt, har ändrats via rättspraxis. Något som också påverkar hur regler används i praktiken, inte bara inom det här området, utan även inom exempelvis rättsväsendet. Något naturligtvis politikerna är medvetna om, men sällan nämner, trots att det är via deras påtryckningar många gånger som ligger bakom förändringsviljan.

Jag menar, en man utan armar och ben, vars assistansbehov ifrågasätts, leder inte bara det till mer byråkrati och mer kostnader? Eller ska det i slutändan verkligen bli ett så hårt och oempatiskt samhälle att även människor i den situationen inte ska få hjälp?

Ta tid på toabesök? Inte för att jag vet hur ni andra är, men för min del tar det alltid olika lång tid, så hur ska man mäta det på ett vettigt sätt?

Alliansen är i fortsatt knapp ledning, och det är naturligtvis väldigt olyckligt eftersom vi fortsätter mot mer oempati och ett hårdare övervakningssamhälle.

Kd försöker flirta med Verklighetens folk, men visar gång på gång att de är långt från utsatta människors verklighet, något som knappast motiverar en existens efter valet.

Den som på allvar bryr sig om människor med behov av hjälp har bara ett val, ett rödgrönt val, för ökad trygghet den dagen det behövs hjälp.

Mer media gp ab svd svd dn smp nsk nsk skd skd hd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

torsdag 1 juli 2010

Värnplikten försvinner idag

Som alltid vid 1 juli så inträder en rad nya lagar och andra förändringar.

Precis som skånskans ledarsida konstaterar, så handlar mycket om diskussionen hos de som vill behålla värnpliktssystemet enbart om nostalgi som inte handlar om hur dagens samhälle ser ut eller fungerar.

I denna frågan är jag på motsatt sida till mitt eget parti, som tycker att värnpliktssystemet ska vara kvar.

Ett starkt argument för att behålla det är onekligen att risken är stor att det bara blir de som helst vill skjuta på allt som rör sig kvar.

Ändå så tycker jag det är för absurt att tvinga in människor i sådant de inte alls vill och min upplevelse bland de av mitt umgänge som gjorde lumpen är knappast att de blev mognare, utan det mesta jag fick höra om var hur mycket sprit de druckit och hur mycket porr de tittat på...

Om det mot förmodan är så att de unga kvinnorna är vinnare på det nya försvaret, som försvarsministern säger, så kanske något ytterligare gott är vunnet. Jag har svårt att se att försvaret inte blir bättre med fler kvinnor.

Däremot är naturligtvis risken uppenbar för att det blir som i andra länder, fattiga utan jobb att se fram mot som hamnar där i brist på inkomst.

Förhoppningsvis så är det inte de som bäst behövs i Afghanistan, om vi nu alls ska skicka dit svenskar...

Mer media ab dn exp exp hd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Ett inte helt ointressant förslag från Hägglund

Det är ett inte helt ointressant förslag som Göran Hägglund, kristdemokraternas partiledare, lägger fram i att han tycker att man ska kunna tvinga myndigheter att betala avgift till de personer som blir drabbade av myndigheters oförmåga att fullgöra sina uppgifter.

Ja, jag tycker det är ett så bra förslag så att jag tycker vi ska dra det vidare. För alla vet vi att myndighetsutövning styrs av politiskt beslutade regler, och att de aldrig blir bättre än de regler de måste följa och de pengar som de har att röra sig med.

Med tanke på hur illa exempelvis försäkringskassan, som ligger under Hägglunds eget departement socialdepartementet, har fungerat under mandatperioden så undrar jag hur mycket Hägglund själv är villig att betala för alla som drabbats av deras felaktigheter?

Helsingsborgs Dagblad skriver bland annat om en misslyckad vårdgaranti, som alliansen infört. Mycket till vårdgaranti är det inte...

Regeringens lösning har varit att satsa på den så kallade vårdgarantin, som ger patienten rätt till vissa åtgärder vid vissa tidpunkter. Någon garanti i egentlig mening – "avtalsbestämmelse som medför ansvar för att en vara eller en tjänst är av viss beskaffenhet, har viss hållbarhet eller funktionsduglighet", som det heter i Nationalencyklopedin – har det inte varit. Tvärtom har landstingen belönats ekonomiskt även om de har misslyckats: landsting som bara har lyckats ta fyra femtedelar av sitt ansvar har fått dela på 900 miljoner kronor.
Någon garanti är det uppenbarligen inte till mer än namnet, trots att det hade behövts både inom vården och exempelvis för handikappade.

Inte undra på att Hägglund inte klarar sig utan Alf Svensson...

Uppdaterat Jag läser nu ikväll att KD hoppas på vårdlöften och satsningar riktade mot äldre och sjuka. Men allvarligt talat, vem litar på Hägglund, som varit socialminister, och hans parti, när de varit en tydlig del av makten under snart en mandatperiod?

Istället för hjälp till de äldre har vi fått skattjakt på äldre och sjuka som söker rättshjälp för att få utnyttja en överfinansierad sjukförsäkring som ska hjälpa och inte stjälpa.

En sak är säker, alliansens pengar kommer då rakt inte från de som behöver dem bäst, det är tydligt eftersom de får betala för oss som har inkomst att leva för...

Mer media dn gp gp dag hd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

onsdag 30 juni 2010

Bye bye baby

Jag kan inte påminna mig om att jag skrivit om Hultsfred i denna bloggen tidigare, men nu får jag skriva två inlägg på 10 timmar som båda tar upp Hultsfredsfestivalen.

Igår skrev jag om Olyckor som kunnat undvikas, syftandes på de dödsolyckor som hänt på Hultsfred och Roskilde för cirka 10 år sen.

Idag får jag skriva om hur Hultsfredsfestivalens saga tycks vara all, över och förbi. Sorgligt nog.

Jag har många roliga minnen från den festivalen och har tyckt att det har varit tråkigt att se att den tappat i besökarantal under ett antal år nu.

Det är nog som många skribenter påpekar att det finns mycket mer konkurrens nu än vad det fanns förut. Jag var där första gången 1988, efter att nästan åkt dit 1987 men ångrat mig när det enda bandet jag velat se ställde in, Lords of the new church. På den tiden handlade det om den enda festivalen av i sitt slag på många mils omkrets, så många åkte dit även om det var få band som spelade där, och de åkte långväga ifrån dessutom.

Idag finns det fler festivaler med bättre artistutbud. Och jag undrar, jag också, om det inte är det som är problemet? Andra har som sagt lyft fram konkurrensen. Men man bör också se på deras artister det här året.

Jag förstår väldigt väl att man försöker få ekonomi i det hela, genom att välja bort de dyraste akterna. Men samtidigt så går det inte att komma med så klent startfält och locka folk att åka mitt ut i skogen, dit det en del gånger inte är helt lätt att ta sig, jämfört med de festivaler som finns i eller i närheten av större städer, där du till och med kan välja bort campingen.

Jag kommer att sakna Hultsfred, men jag är övertygad om att de nya generationernas rockälskare kommer att hitta nya upplevelser på nya ställen.

Då är jag ärligt talat mer oroad för kommunen Hultsfred, som på många sätt varit synonymt med festivalen, utanför sitt närområde. Hur ska de nu hitta sin identitet?

Uppdaterat Jag ser att många tidningar skriver om vad både journalister och vanliga besökare minns från festivalerna de varit på.

Jag själv minns lite lätt absurda saker...

Som efter en av de tidigare festivalerna i slutet på 80-talet, då en kommunpolitiker från Hultsfred intervjuas i radio om vad som gör Hultsfred känt och vad som drar folk dit. Han svarar att det måste vara fisket...

Jag minns också sånt jag missat. Som Oasis spelning 1994, som jag missade eftersom jag inte hört talas om dem då. Däremot svor jag måndagen efter festivalen då den tidens bästa poptidning, Sound Affects, hade en stor artikel om Oasis och jag direkt insåg att jag hade tyckt om dem, utan att ha hört dem. (Jag fick se dem senare på Roskilde)

Jag minns flaskan som någon drog genom bakrutan på mamma och pappas gamla bil. Hur vi fick tillåtelse av arrangörerna att ställa den inne på deras serviceområde där man inte fick campa egentligen så jag och min dåvarande kunde sova i den så den inte blev mer förstörd. Med resultat att det kom en ilsken polis och körde bort oss och hotade med att bötfälla oss för att vi inte trasslat oss ur sovsäckarna på en minut.

Och hur allt löstes så bra att en av de i arrangörsstaben visste vad det stod en likadan skrotad Saab (med exakt samma färg, som om det spelat roll för en bakruta :) ) och som dessutom bytte bakrutan åt oss utan att kräva något alls. Vi fick fika på köpet, leka med deras  hund och lyssna på hur han och frun bråkade :) Och pappa la inte märke till att bilen fått ny ruta, även om jag berättade det sen.

Jag minns hur någon från ett då väldigt känt svenskt rockband snodde flickvännen på deras absoluta största fan och senare deras fanclubordförande.

Jag minns hur Vanessa Warwick, som ledde MTV:s Headbangers Ball, log stort och vackert när kameran var på, men såg osannolikt sur ut så fort de var avstängda. Hela tiden.

Undrar  vad jag mer minns? Det kommer säkert mer i morgon :)

Mer media ab ab ab ab ab sds smp nsk skd exp hd dag dag skd skd skd gp gp gp gp gp gp svd svd svd svd dn smp nsk nsk nsk exp exp exp hd hd hd hd hd hd hd hd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

tisdag 29 juni 2010

Olyckor som kunnat undvikas

Katastrofen vi aldrig glömmer får mig att komma ihåg en diskussion jag hade med Expressens Britta Svensson angående säkerheten på festivaler.

Det är så längesen nu att jag ärligt talat inte minns om det gällde en diskussion efter olycka vid Holekonserten i Hultsfred 1999 eller den som HD:s artikel handlar om, olyckan vid Pearl Jams konsert i Roskilde 2000.

Jag var inte på någon av de konserterna och hade redan då börjat känna av åldern och en viss mättnad på konserter och jag var glad efteråt att jag inte var det.

Det som förvånade mig då, och som var det som jag tror att Svensson t o m citerade mig på (och mig veterligen aldrig blev motsagd på), var att båda festivalerna under de åren jag varit på dem (1988-1998) hade ökat publikantalet rejält, men att kravallstaketen en bit ut i publikhavet var lika få som de varit de första åren jag varit där.

Jag tycker fortfarande det är märkligt att ingen reagerade på att det behövdes utökad säkerhet i takt med att publikantalet ökade så radikal på rätt få år.

Mer media sds sds hd svd svd


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Funderingar

Smp:s ledarsida skriver om En farlig resa för Vänsterpartiet, och skriver bland annat att "det sällan går bra för partier som springer ifrån sina kärnväljare".

Om det går dåligt för V, för att de springer ifrån sina kärnväljare så torde det gå dåligt för alla partier i ännu högre utsträckning för V är snarast de som i minst  utsträckning springer ifrån sina kärnväljare, sett till hur deras egen politik förs.

Jag tror de flesta inser att uppgörelse är en annan sak där man måste ge och ta. Men de andra partierna sviker sina kärnväljare redan i den egna politiken.

Sanningen att säga så är det nog snarast så att kärnväljare, oavsett om det gäller vänsterpartiet eller exempelvis centern eller moderaterna, har så många andra partier att välja på, även om partierna i flera frågor anses svikit kärnväljarna.

I övrigt noterar jag att statsministern fått en rejäl löneökning, vilket man på sätt och vis kanske kan tycka att en statsminister är motiverad att få.

Undrar bara hur mycket mer han tjänat via de skattesänkningar som han själv varit med att bestämma om? Betydligt fler än alla nya socialbidragstagare, en grupp som ökat i 84,5% av kommunerna.

Mer media ab exp dag


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Återkommer strax

Jag har haft lite mycket senaste tiden med jobb, "sjuktransporter" av sambon, trädgård, värme osv och har inte riktigt hunnit med att skriva särskilt mycket på ett tag, men jag återkommer strax igen :)


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

söndag 27 juni 2010

De Rödgröna är trovärdiga

Påståendet om att Vänstern inte trovärdig i EU att påverka, som Birgitta Ohlsson skrev för några dagar sen, och hävdar bland annat att de rödgröna inte har någon gemensam eu-politik.

Fast det stämmer naturligtvis inte något av det. Är man kritisk mot något så är det närmast större relevans att man befinner sig där man kan påverka, i synnerhet när det gäller något så stort som EU.

Och gemensam EU-politik har de rödgröna naturligtvis också, och de är dessutom överens om den.

Naturligtvis så är det Vänsterpartiets åsikter som får stå tillbaka i form av att de accepterar utökat överstatligt samarbete om flykting-, utrikes- och säkerhetspolitik.

Naturligtvis tycker jag det är olyckligt eftersom jag oftast inte är direkt förtjust i varken EU:s eller sossarnas politik på de områdena.

Men det vore naturligtvis, ur demokratisk synvinkel, orimligt om det minsta partiet med de mest avvikande åsikterna hade fått igenom alla sina ståndpunkter i ett samarbete.

Så Ja, det rödgröna samarbetet fungerar fortfarande alldeles utmärkt och är ett trovärdigt regeringsalternativ, vad än högern försöker lura dig att tro.

Sen tycker jag det är märkligt att högern i Sverige, gemensamt med sossarna, är så emot att ta hem de svenska afghanistantrupperna när G8-länderns ledare vill göra det inom en snar framtid...

Annat är det med de löften som alliansregeringen gjorde angående satsningar på rättsväsendet. Det är det bara problem med och den svenska rättstaten har inte bara problem utan de har även förstärkts under deras mandatperiod.

Inte ens de prioriterade områdena, som ungdomsbrott, har blivit ett område som fungerat bättre än tidigare.

Läs hela artikeln Polis polis problem eftersom hela är viktig nog att läsa, istället för att citera det viktigaste, som jag vanligtvis gör.

Uppdaterat Birgitta Ohlsson är snabb att förändra sin kritik, när det visar sig att  hon har fel i att de rödgröna inte har någon sammanhållen eu-politik.

Det är naturligtvis rent trams från hennes sida att kritisera att V och Mp blivit överkörda. Ska man samarbeta och har olika åsikter om något så måste naturligtvis, som förklarat ovan, någon eller några ibland stiga åt sidan mer eller mindre rejält.

Mer media exp svd hd dn dag dag dag exp


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!

Lite oväntat

Det var, minst sagt, lite oväntat att läsa en ledarskribent på svenskan som gör en halvlång artikel på ledarsidan om Kina och dess invånares problem på äktenskapsmarknaden.

Det oväntade i ligger att hon inte alls gnäller på den påstådda kommunistiska diktaturen. Nä istället, även om hon knappt verkar medveten om det själv, utan försöker få det till att problemet är att kvinnor kan ställa ekonomiska krav, av orimlig sort, på sina tilltänkta män.

Konstigt nog så blir det tydlig för de flesta andra av oss att kombinationerna av dåligt socialförsäkringssystem och sjukvård och ett samhälle som har personlig ekonomisk vinst som främsta drivkraft ligger bakom förändringen.

Att Kina är en diktatur tycks inte längre vara ett problem enligt ledarskribenten i fråga, vilket i och för sig är fullt i paritet med när Maud Olofsson kallade Kina för vänner och ingen försvarade yttrandefriheten för det lilla kristna missionsfartyget, när kinesiska ledare besökte Göteborg...


Inga helt anonyma kommentarer släpps igenom!